Astma

Astma är en inflammationprocess i luftvägarna vilket ger ökad retlighet, förtjockad slemhinna och mer slemproduktion i luftvägarna ända från näsan/bihålorna, i svalget och ner i luftrören/lungorna.

Inflammationen ger initialt upphov till flera olika problem, vanliga är nästäppa, trånga näsgångar, återkommande bihåleinflammationer, klumpkänsla i halsen/harklingar. Detta upplevs ofta som allergiska besvär i och utanför säsong eller förkylningar som inte bryter ut riktigt men inte heller försvinner helt. Vid influensa, halsfluss och olika infektioner i övre luftvägarna ökar besvären och läker ofta ut långsammare än normalt. Har hos del personer en tendens att gå ner i bröstet några dagar efter insjuknandet, ibland när febern redan gått bort. En långsam återhämtning under 1-8 veckor är vanligt.

Ökar den astmatiska inflammationen i luftvägarna upplevs det som trängre luftrör, ofta men inte alltid tillkommer hosta med och utan slem. Vanligt är att uppleva fysisk trötthet, sämre kondition, muskelsvaghet/trötthet, ibland hjärntrötthet. Sömnen drabbas vanligen med sämre kvalitet som följd, man är mindre utsövd efter nattsömn och mer trött dagtid.

En del får astma tidigt i livet, kallas då barnastma, falsk krupp, kan ge täta förkylningar i dagis/förskoleålder vilket sedan byter karaktär under uppväxten och om besvären minskar tolkas det som att astman gått bort. Under tonåren kan astma visa sig som täta halsflusser, infektionskänslighet, ”dåligt immunförsvar”, svårigheter att träna kondition eller medverka i idrott. En del diagnosticeras och får medicinering som kan fungera till viss del, ofta lite för låga doser vilket gör att många vänjer sig vid att det blir bättre än utan medicinerna men inte besvärsfritt. Som vuxna har de flesta en egen referensram som säger att luftvägar alltid krånglar i någon mån, många kan vara känsliga för rök från tobak men även sådant som brinner inomhus som värmeljus och andra levande ljus, öppen brasa, vedkaminer samt även starka lukter, ansträngning/trappor, torrluft i inomhusmiljö, AC i bilar och kommunaltrafik/tåg/flygplan, kyligt väder, dammiga miljöer etc och det är något man får acceptera och leva med.

Många astmatiker reagerar med sämre kondition, mer ansträngningsutlösta besvär under vår/försommar under al/hassel/björkpollensäsongen på grund av att pollenkornen kan ha en retande effekt på luftvägsslemhinna även utan allergi, ungefär som brandgas.

Kvalsterallergi, säng- och damm-kvalster, är ofta drivande för en astmautveckling under uppväxten och därför bör kvalsterallergi alltid behandlas med hyposens för att hindra/minska astmautveckling. Kvalsterallergi i sig utan astma brukar ge morgontrötthet på grund av sämre sömnkvalitet, man är inte utvilad efter nattsömn,  går ofta med nästäppa, nysningar efter uppstigande, trötthet under dagen. Kan ge nedsatt koncentrationsförmåga, humörpåverkan, sjukdomskänsla.

Då många med astma går obehandlade/underbehandlade under många år är det vanligt att spirometri/lungfunktionsmätning ser normalt ut, dvs ingen ökning med 12% lungkapacitet efter luftrörsvidgande inhalation vilket är kriteriet för astma-diagnosen. Detta beror på remodeling vilket innebär att luftvägarna omformas under flera år av inflammationen så de inte svarar på behandling med luftrörsvidgande medicin. Normaliseras efterhand som man behandlar inflammationen  och även behandlar kvalsterallergi om sådan finns.